Startsida| Nyheter| Tidningar| Metod| Friskvård| Ekonomi| Uppdrag| Länkar| Kontakt














   Wiwi Aronsson (Fotograf)

   Det är dags att fatta att vi kan klara av vissa infektioner själva utan antibiotika. Kroppen har egen självläkande kapacitet.
Jag lär gärna ut kunskaperna till den som är intressserad.

  
Likheter mellan Min egen utformade skrattgymnastik och dåtidens gymnastik samt Linggymnastiken

Utdrag ur historia
Med ett stort skutt framåt förflyttar vi oss till skiftet mellan 1700- och 1800-talet. Då börjar vårt samhälle att förändras i grunden. ”Tillbaka till naturen”, ropade upplysningsfilosofen Rousseau som var emot allt förkonstlat. Mer lek i friska luften, mer rörelse... ansåg fransmannen.

När samhället förändrades blev också synen på idrott annorlunda. Fler människor ur olika samhällsklasser ägnade sig åt idrott. Prestationerna blev viktigare och idrotten organiserade sig.

Då gick gymnastiken sin egen väg och idrotten sin. Gymnastikens alldeles egna väg börjar i Tyskland med filantroperna, människovänliga pedagoger som funderade i nya banor i slutet av 1700- talet. Filantroperna hämtade sin inspiration från antikens kroppskultur, från Rosseau och från läkarvetenskapen.

Vetenskapsmännen satte i gång att dissekera kroppen. Från att ha varit en mystisk, naturlig helhet blev kroppen en samling sinnrikt fungerande organ. Nu ansågs det självklart att ungdomar behövde röra på kroppen för att träna varje kroppsdel, det fanns en praktisk nytta med att kroppen fungerade väl.

Filantroperna ville lansera en ny, praktisk och borgerlig uppfostran till skillnad från den gamla, aristokratiska och ridderliga. Filantropen Johann Guts Muts blev den moderna gymnastikens skapare.

Till Lunds universitet kom vid 1700-talets slut en ung smålänning, Per Henrik Ling.
Ling var en orolig ande och studierna gick inget vidare. I historieböckerna står Ling som den svenska gymnastikens fader, men han ville egentligen vara dramatiker och fosterländsk poet. Hans röriga tillvaro ordnade upp sig först när han fick anställning som fäktmästare vid Lunds universitet.

Här började han utveckla sin egen form av gymnastik. Precis som jag har gjort, genom idogt tränande och iaktagelser både hos mig sjäv och andra


Ling tänkte: De gymnastiska övningarna ska grunda sig på kroppens eget behov. Kroppen själv är målet och det förnämligaste redskapet för övningarnas utförande.

För Ling var det självklart att gymnastiken skulle bygga på de nya rönen om människokroppen och på rörelselagarna. Varje kroppsdel och varje organ skulle få sin dagliga dos av motion. Liksidighet blev en viktig princip: höger och vänster kroppshalva skulle utvecklas lika mycket.

Han delade in sin gymnastik i fyra typer efter gamla förebilder. Pedagogisk gymnastik ”förmedelst vilken människan lär sig att sätta sin kropp under sin egen vilja”.
Militär gymnastik ”vari människan söker, förmedelst ett yttre ting det vill säga vapen eller ock medelst sin kroppsliga kraft, under sin vilja, sätta en annan yttre vilja”.
Medikalgymnastik ”söker lindra eller övervinna de lidanden som uppstått i hennes kropp”.
Estetisk gymnastik ”varigenom människan söker att kroppsligt åskådliggöra sitt inre väsen; tankar och känslor”.

Jag kallar det istället för fysisk. psykisk, mental och social gymnatik


Rörelserna fick inte i första hand vara prestationsinriktade eftersom Ling ogillade elitism och akrobatik. Slutmålet var en allsidigt utbildad kropp, en harmonisk helhet där ingen kroppsdel fick försummas.

Dessa rörelser är inte heller prestationsinriktade eftersom man kan ligga eller sitta när det gäller denna gymnastiken. Mitt mål bygger på att återskapa förlorad kunskap, samt hjälpa kroppen på traven när det gäller att utveckla, återskapa rörlighet, balans och självläkande


Vår skolgymnastik är i grunden Lings pedagogiska gymnastik. Undervisningen var från början militärisk och stränga kommandon ekade genom de nya gympasalarna under hela 1800-talet.